Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /home/couverts/brfsandsberg1.se/wp-content/themes/hueman-pro/addons/pro/wfc/wordpress-font-customizer.php on line 521

Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /home/couverts/brfsandsberg1.se/wp-content/themes/hueman-pro/addons/pro/infinite/infinite-scroll/class_infinite.php on line 243
Vad äger jag? – BRF Sandsberg 1

Vad äger jag?


En bostadsrätt kan vara en lägenhet, ett radhus, kedjehus eller en villa (nedan kallat för lägenhet).


När man köper en bostadsrätt köper man inte den lägenhet där man planerar att bo!
Istället köper man en andel i den ekonomiska föreningen som äger fastigheten. Andelen ger sedan en nyttjanderätt till en viss yta i föreningens fastighet (den aktuella lägenheten). Nyttjanderätten kvarstår så läge som man är medlem i föreningen och gäller på obegränsad tid (observera att det här skiljer sig mellan bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar).

I de flesta andra länder köper man den aktuella lägenheten och man äger då de fyra väggar, det golv och det tak som omgärdar lägenheten. Sedan har man någon pott där man samlar pengar gemensamt för att kunna ta hand om gemensamma ytor så som trapphus, tvättstuga, fasad etc.

I Sveriges bostadsrättssystem ser det annorlunda ut.
Här äger man alltså en andel i hela föreningen. Dvs. alla äger allt tillsammans uppdelat efter hur andelstalet på lägenheten, som man disponerar, ser ut. Alla har därför ett gemensamt ansvar för alla ytor och har därför också samma rättigheter och skyldigheter i föreningen.
Man betalar sin avgift till den ekonomiska föreningen efter sitt andelstal och dessa pengar går sedan till att sköta om föreningen, bekosta räntor, finansiera underhåll och renoveringar samt bekosta allt det som föreningen behöver för att fungera.

Årsavgift och andelstal
De flesta bostadsrättsföreningar tar ut en årsavgift för varje lägenhet.
Denna brukar delas upp månads- eller kvartalsvis.
Vissa föreningar har så mycket intäkter från uthyrning att de inte behöver ta ut en avgift och andra har så god ekonomi att enbart en symbolisk summa behöver tas ut. Men de flesta föreningar har ett behov av att ta ut en avgift för alla lägenheter.

Avgiften skall täcka föreningens löpande kostnader samt skapa möjlighet för föreningen att lägga undan lite pengar i en buffert för framtida utgifter.
 

Värdet på bostadsrätten styrs till stor del av läget samt av vilken avgift som belastar bostaden.

Avgiften för varje lägenhet bestäms efter hur stor andel i föreningen som den aktuella lägenheten innehar, det vill säga vilket andelstal lägenheten har.
Andelstalet bestäms vid föreningens bildande och man tittar då på faktorer som antalet kvadratmeter, antalet rum, läget i huset, balkong, väderstreck, utsikt och så vidare.
 

Andelstalet skvallrar också om hur stor andel av föreningens skulder som belastar just denna lägenhet.

Information om andelstal kan man få direkt ifrån föreningen. Står man i begrepp att köpa bostadsrätt kan man få informationen ifrån fastighetsmäklaren som förmedlar bostaden.

Andra avgifter
Medlemmar i en bostadsrättsförening skall betala de avgifter som faller på den egna bostadsrätten.
Men bostadsrättsföreningar får inte ta ut vilka avgifter som helst av sina medlemmar.
Årsavgift får tas ut och fördelas för det mesta per månad eller per kvartal.

Någon inträdesavgift, extra medlemsavgift eller andra särskilda avgifter får inte tas ut. Inte heller får straffavgifter tas ut om man inte kan eller vill vara med på föreningens städdagar.

Förbrukningsavgifter kan vara okej för föreningen att ta ut. Detta kan vara exempelvis en avgift för att nyttja tvättstugan, en avgift om man vill använda föreningens solarium, föreningens bastu eller kanske föreningens gym. Vilka de separata avgifterna är skall framgå av föreningens stadgar.

Vidare får en förening ta ut en upplåtelseavgift, en överlåtelseavgift och en pantsättningsavgift när en bostadsrättslägenhet byter ägare.

Inre och yttre reparationsfond
I bostadsrättsföreningar brukar man tala om två olika typer av reparationsfonder, inre- och yttre reparationsfond.

Yttre reparationsfond
Enligt lag skall en del av årsavgiften samlas i en yttre reparationsfond. Här samlar föreningen pengar för att ha till underhåll av fastigheten. Det kan vara takbyte, fasad som skall lagas, stambyten och så vidare.

Inre reparationsfond
I många föreningar finns fortfarande en inre reparationsfond även om de flesta föreningar valt att ta bort denna typ av fond. Den inre fonden är pengar som kan användas av bostadsrättsinnehavaren för att exempelvis renovera i bostadsrätten. Den inre fonden följer med lägenheten varför det inte är något man får ta med sig vid en försäljning.

Källa:
https://www.bostadsrattsagarna.se/bo-i-br/vad-%C3%A4ger-jag-16247873